Nyheter

Forskningsstudie visar att gas ansamlats i Siljans meteoritkrater under miljontals år

En ny studie ledd av Linnéuniversitetet visar att gas har bildats djupt ner i den mäktiga meteoritkratern vid Siljan i Dalarna under minst 80 miljoner år.

Siljansringen i Dalarna är Europas största meteoritkrater med en diameter på över 60 km och bildades för 377 miljoner år sedan. Här har välkända försök att borra efter naturgas (metan) på stort djup utförts tidigare och har återupptagits av AB Igrene. Det är i Igrenes nyupptagna borrkärnor som forskarna nu har hittat bevis för att gas bildats och ansamlats under årmiljoner, men även bevis för uråldrigt liv.

Henrik Drake, Fil. Dr vid Linnéuniversitetet, har lett studien. Drake fokuserar på uråldrigt liv i meteoritkratrar i allmänhet och på användandet av Siljanstudien som exempel och metodik för att
leta liv på andra planeter. Så här förklarar han upptäckten:

-Vi undersökte det uppspruckna urberget i kraterkanten och noterade att små mineralkristaller av kalciumkarbonat och sulfid finns i sprickorna. När vi analyserade kristallernas kemiska sammansättning stod det klart för oss att vi hittat starka bevis för att de bildats som ett resultat av mikroorganismers aktivitet.

– Mer specifikt är det sammansättningen av olika former (isotoper) av grundämnena kol och svavelsom avslöjar att mikroorganismer varit närvarande. Främst är det mikroorganismer som producerar och konsumerar metan som funnits i sprickorna.

-Vi använde den senaste tekniken för radiometrisk datering på de små kristallerna och kunde belägga att de bildats för mellan 80 och 22 miljoner år sedan. Detta visar på långvarig mikrobiell aktivitet och metanproduktion/-konsumtion i kratern, men att det skett flera hundra miljoner år efter nedslaget.

Mats Budh, vd i Igrene, kommenterar:

– Det är ett känt fenomen att mikroorganismer lever på den metan som produceras i jordens inre. Detta upptäcktes redan under Dala Djupgas tid på 5 000 meters djup i Stenbergshålet Organiskt material är mycket kopplat till kolföreningar men det finns andra kolföreningar som inte är organiska tex karbonat, koldioxid, monoxid mm. Gemene man kopplar ihop organiskt material med levande eller fd levande växter och djur. Så behöver det inte vara.

– Igrenes teori om gas i Siljansringen bygger på att kolväteföreningar uppstår vid oorganisk bildning vid högt tryck i jordens inre. Det handlar således om en abiotisk process. Hypotesen innebär att kolväten bildas i jordens inre eller jordskorpan och migrerar mot jordytan via djupa förkastningar. Organiskt material i ytliga bergarter kan därför bara utgöra ett komplement till redan existerande migrerande metan av icke biologiskt ursprung.

– Drakes teorier och forskningsresultat överensstämmer med Igrenes uppfattning och Thomas Golds teorier om djupgasens ursprung.

Henrik Drake fortsätter:

– Själva kraterstrukturen har varit optimalt för mikrobiell kolonisation och gasackumulation. Detta för att kolväten och organiskt material kunnat migrera i kraterns sprickor och agerat energikälla åt djupa mikrobkolonier.

-Nedbrytningen av kolvätena ledde till produktion av mikrobiell metan, som kanske blandades med sedimentär gas och möjligen med djupgas. Gasen har ansamlats under sedimenten, som agerat som ett lock, för vi kan se att mikrober konsumerat gas främst just i gränsskiktet mellan sediment och urberg. Analyser av gasen visar att den är av blandat ursprung, dels mikrobiell, dels termogen, och möjligen finns även en fraktion av djupgas, men för att belägga den senare krävs mer analyser från den djupare berggrunden.

Foto: cillans