Nyheter

Partsekonomerna om industrins utveckling i Sverige och internationellt

I en ny rapport från Industrirådet redogör Partsekonomerna för industrins utveckling i Sverige och internationellt. Partsekonomerna är utsedda inom ramen för Industriavtalet och består av ekonomer hos arbetsgivarorganisationer och fackförbund inom industrin.

I rapporten beskrivs mer övergripande trender så som långsammare tillväxt för global BNP och världshandel jämfört med perioden före finanskrisen.

För svensk industri konstateras att industriproduktionen har ökat starkt under de senaste åren, men att tillväxten mattades av under 2018 och in i 2019. Den bransch som har utvecklats bäst är motorfordonsindustrin, även om tillväxten där har mattats av under 2018. Flera andra branscher har haft låg eller negativ produktionstillväxt sedan 2012.

I rapporten beskrivs även utvecklingen för sysselsättningen, produktiviteten, utrikeshandeln, priserna, lönsamheten och investeringarna i ett industriperspektiv från 2012 och framåt. Svensk industri har i genomsnitt haft en högre ökningstakt av arbetskraftskostnaderna jämfört med Västeuropa (räknat i lokal valuta), men ökningstakten har växlat ned jämfört med perioden före finanskrisen. Arbetskraftskostnaderna räknat i gemensam valuta låg 2018 lägre för svensk industri än för industrin i Västeuropa och Tyskland. Rapporten avslutas med en sammanställning av vad så kallade ledande indikatorer och inköpschefsindex visar. Dessa har historiskt varit goda indikatorer för industrins utsikter på kort sikt, och visar i rapporten att industrins utveckling har försvagats på sistone.

Sammantaget är det en styrka att industrins ekonomer på såväl arbetsgivarsidan som på den fackliga sidan kunnat enas om en gemensam beskrivning av industrins utveckling.

Bild: Teknikföretagen