I dagarna har bageriföretaget Pågen rapporterat om att de skjuter upp sina planer på att expandera i Malmö. Företaget är av förklarliga skäl elintensivt och med planer på ökad kapacitet kommer krav på ökad konsumtion av el – något som elleverantören Eon inte kan tillgodose på grund av elbrist.
Det skriver Magnus N:son Engelbäck, regionchef Företagarna Syd och Philip Thunborg, Expert hållbarhet och infrastruktur, Företagarna.
Denna utveckling som vi nu ser är definitivt inte i samklang med Sveriges arbete för att vara ett innovationsrikt, näringslivsvänligt och konkurrenskraftigt land. Inte heller tar det oss närmare att bli ett mer hållbart och på sikt fossilfritt samhälle. Energiöverenskommelsen är en av vår tids största och kanske viktigaste politiska uppgörelser på området, likväl den nya klimatlagen som trädde i kraft den 1 januari 2018. För att kunna leverera på målen i överenskommelsen krävs en förutsägbar energipolitik samt effektivare och smartare elnät.
Uteblivna investeringar i elnätet riskerar stora brister i infrastrukturen, vilket vi börjar bli varse nu.
Risken är stor att vi inom några år står inför akut elbrist, vilket skulle innebära att ytterligare stora elanslutningar till städerna nekas. Detta drabbar inte enbart större företag och dess etableringar, utan också den stora andel underleverantörer som i många fall utgörs av små företag.
Klimatomställningen, digitalisering, urbanisering och nyetableringar av företag ställer höga krav på elnätet. De kraven måste vi möta, inte minst för att kunna säkerställa el till landets alla företag och kunder som behöver tillförlitlig elförsörjning året om. Dessutom kommer en bristande kapacitet i elnätet vara ett hinder för minskade utsläpp.
För ett konkurrenskraftigt Sverige där företagens tillväxt och klimatomställningen inte hämmas på grund av en bristande elnätsinfrastruktur anser vi att följande åtgärder bör genomföras:
En förändring av regeringens elnätsförordning för reglerperioden 2020 – 2023
Förordningens ambition att sänka elnätspriserna för kunder är lovvärd, men skapar i längden större övergripande problem, då det bland annat äventyrar leveranssäkerheten och tillväxtmöjligheter. Vi ser att rekordstora investeringar krävs för att skapa framtidens smarta moderna elnät, som hjälper oss att klara av effekt- och kapacitetsutmaningen. Regleringen som kraftigt begränsar elnätsföretagens avkastning hämmar nödvändiga investeringar för att rusta upp och utveckla elnätet. Regeringen bör utvärdera den nya förordningen och justera intäktsramarna så att elnätsföretagen kan genomföra de investeringar som krävs och således säkra regional försörjning av el.
Korta ner tiden för tillståndsprövning av nätkoncessioner för att snabba på ledtiden för elnätsbyggnation
Idag är ledtiderna från start till färdig infrastruktur oproportionerligt långa. En stamnätsledning eller en problematisk regionnätsledning kan exempelvis ta omkring 10–15 år, där cirka 10 procent av tiden utgör själva byggandet. Detta är alldeles för lång tid och för att kunna möta den elbrist som vi står inför måste handläggningstider och tillståndsprövning förkortas. Det kommer att krävas stora förändringar för att påtagligt förkorta tiderna för tillståndsprocesserna. Bland annat behöver domstolsprocessen effektiviseras genom att exempelvis ge samhällskritiska ärenden förtur eller begränsa antalet tillfällen för yttrande. Vidare kan det även ske genom att myndigheternas processer förkortas, där särskilt Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriets samverkan och handläggningstider kan effektiviseras.
Magnus N:son Engelbäck, regionchef Företagarna Syd
Philip Thunborg, Expert hållbarhet och infrastruktur, Företagarna
