En resursbesparande återvinning förutsätter bra källsortering och energieffektiv transport av materialen. När nu städer förtätas och nya stadsdelar byggs tätare, är det viktigt att utrymme reserveras för att klara både intransport av gods/produkter och uttransport av restprodukter. Av allt vi köper blir 99 procent avfall inom sex månader!
Waste Refinery startades 2007 som ett kunskapscentrum. Det har bidragit till att mer än 60 forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts. Idag är Waste Refinery ett nätverk som har medlemmar från privat och offentlig sektor, myndigheter, universitet/högskolor och intresseorganisationer. Nätverket ordnar bland annat FoU-dagar. En sådan hölls i maj i Göteborg då representanter från institutioner och institut presenterade forskningsresultat och forskningsbehov.
Inledningsvis tog Helena Bengtsson från Göteborgs stad upp en rad utmaningar för en fungerande avfallshantering och resurshushållning. Bland annat måste även den förtätade staden ge utrymme för avfallstransporter. Arkitekter och stadsplanerare bör känna till behoven och ta hänsyn till dessa. Resurseffektiva lösningar kan gynnas av teknik som sopsug och nya behandlingsprocesser, men även av Internet Of Things och artificiell intelligens.
Regionalt samarbete
Göteborgsregionen består av 13 kommuner som samarbetar för att stödja varandra inom många områden. För avfall har regionen en gemensam plan – ”A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen”. Fredrik Seger från regionen sa att avfallshanteringen behöver förtydligas i den kommunala planeringen. Vi bör ta fasta på den så kallade avfallstrappan där första åtgärden är att förebygga avfall, andra åtgärden att återanvända. Mängden hushållsavfall (dvs. restavfall som går till förbränning) måste minska och matsvinnet måste minska.
Kan vi hitta smartare källsorterings- och insamlingssystem? Det är också viktigt med energieffektiva och fossilbränslefria transporter av avfall.
– Avfallshanteringen ska ha en självklar roll i alla skeden av samhällsplaneringen, menade Fredrik Seger.
Det handlar om lokalisering av avfallsanläggningar och plats för transportinfrastruktur. Här kan nog kommunerna bli bättre. Kommunerna har däremot begränsad rådighet över uppkomst av avfall och styrningen till de högsta stegen i avfallshierarkin.
Framtidens återvinningsprocesser för matavfall
Att minska mängden matavfall är en stor utmaning, både lokalt och globalt. Stora delar av vårt matavfall och övrigt organiskt material går till rötning (biogas) eller kompostering. Men vad kan vi göra med det som inte tas tillvara i dessa processer? Erika Lönntoft från RISE och Anders Hjort från IVL har jämfört biogasproduktion med tre alternativa processer:
• Fluglarver tillväxter på matavfallet. Larverna mals och görs till djurfoder.
• Bakterier producerar protein, med metan (från biogasprocessen) som kolkälla. Proteinet kan användas som djurfoder. Processen innebär en påbyggnad av biogasprocessen.
• Även det tredje alternativet utgör en påbyggnad av biogasprocessen, med acidogen fermentering för att producera biopolymeren PHA (PolyHydroxyAlkanoat, en slags bioplast).
– Vi jämförde både hållbarhetskriterier (klimatpåverkan, energianvändning, recirkulation av näringsämnen och teknisk mognad) samt ekonomi. Den traditionella produktionen av biogas (och biogödsel) fick högst sammanlagt betyg. Detta berodde främst på att producerad biogas ersätter fossila bränslen, berättade Anders Hjort.
Det är en stor utmaning att utveckla de alternativa processerna så att de kan konkurrera med biogasprocessen. Av de tre undersökta alternativen var produktion av PHA mest lovande, med högst betyg både i hållbarhet och ekonomi. Dessutom utsätts inte denna för det lagstiftningshinder som produktion av djurfoder har. Projektet har utförts av IVL, RISE och SLU samt har finansierats av RE:Source/Energimyndigheten och Avfall Sverige.
I sammanhanget bör nämnas att flera projekt inom ramen för Waste Refinery visat på fördelar med produktion av biogas och biogödsel för att ta vara på matavfall och annat organiskt avfall. Kommunala avfallstransporter och andra transporter kan baseras på biogas samtidigt som näringsämnen via biogödseln återgår till marken. Biogas bidrar därmed på flera sätt till bättre hushållning med resurser.
Bilden:
Effektiv återvinning baseras på bra källsortering och energioptimerade transporter.
Foto: Kjell-Arne Larsson
