I en rapport från Industriarbetsgivarna, som är en arbetsgivarorganisation för basindustrin i Sverige, uttrycker de oro för att vår basindustri halkar efter i den internationella konkurrensen. Detta uttrycks i ett för Sverige minskat produktionsvärde de senaste 12 åren och jämförs med 25 Europeiska länder där flera, tvärtemot vad Sverige gjort, ökat sitt produktionsvärde.
Det här anser Torbjörn Lundberg VD, SMC Automation.
Det är tre områden som rapporten pekar ut som skälet till att Sverige hamnar på efterkälken:
1. Vi har för långsamma och krångliga myndighetsprocesser t.ex. bygglov, miljötillstånd m.m.
2. Svårt att rekrytera rätt kompetens
3. En alltför hög kostnadsbild och då framförallt arbetskostnad
Jag instämmer i dessa men vill dessutom uppmärksamma en viktig faktor som kan motverka den höga kostnadsbilden. Det är den som länge varit en viktig del av hela industrin, nämligen automatisering. Men också här finns det några orosmoln.
Historisk återblick
Automatisering eller mekaniserat utförande av arbete tog riktig fart i början av 1900-talet, mitt under den andra industriella revolutionen, då handkraft ersattes av kedje- eller sekventiell teknik för att snart kompletteras med elektriska motorer och pneumatik (tryckluftsteknik). Skälet till detta var då helt enkelt att en av de viktigaste ingredienserna och förutsättningarna för fortsatt tillväxt började sina – tillgången på billig, tränad och flexibel arbetskraft.
När allt fler länder kommer längre och längre i sin industrialisering och för att de ska kunna ha en fortsatt ekonomisk tillväxt, ökas behovet av arbetskraft. I takt med att tekniken utvecklas blir kraven på kompetens större. Världen står inför en arbetskraftsbrist som kommer att hämma utvecklingen om inget görs. Lösningen heter idag, precis som för 100 år sedan – automatisering.
Många länder från den så kallade tredje världen har idag utvecklats till, eller är på god väg att utvecklas till, industrinationer. Jobben som, i dessa länder, tidigare hittades i jordbruket finns idag i fabriker. I den industrialiserade världen jobbar vi numer mest med tjänster. Denna utveckling leder till att kraven på vilka kompetenser som krävs förändras och det ganska dramatiskt.
För att få detta i ett hanterbart perspektiv kan vi titta på Sverige. SCB (Statistiska Centralbyrån) gjorde i sin rapport Trender och Prognoser 2017 en uppskattning på hur många arbetstillfällen vi behöver i Sverige år 2035. Man kom fram till att det behövs 5 342 900 personer. Med dagens ca 4 733 000 arbetsföra får man ett ytterligare behov av drygt 600 000 förvärvsarbetande. Med ett årligt födelseöverskott i Sverige på ca 20 000 personer, allt annat lika, kommer det tillföras drygt 400 000 personer fram till 2035 – det räcker inte, särskilt inte om man tar hänsyn till den demografiska förskjutningen mot en äldre befolkning. Idag är det drygt 47% av vår befolkning som är arbetsför och också arbetar, de är ”sysselsatta”. Om 20 år är den siffran någonstans runt 43%. Om vi ska ha en fortsatt ekonomisk tillväxt så kommer den inte från mer utfört arbete av det födelseöverskottet utan från produktivitetsökningar eller arbetskraftsinvandring. Det är just genom arbetskraftsinvandring som vi hittills klarat det ökade behovet av arbetskraft. Det gör vi säkert ytterligare ett antal år, men vad gör vi den dag som de länder som ”exporterar” arbetskraft till oss idag, behöver sin arbetskraft själva?
Sverige halkar efter i automationsligan
Ett sätt att mäta automationsgraden är antalet industrirobotar per 10 000 anställda i tillverkningsindustrin. Här låg Sverige länge i topp men 2014 halkade vi ner till fjärde plats och nu är vi på femte – en trend som pekar åt fel håll. I alla fall om man ska täcka upp för arbetskraft som inte finns att tillgå. Det påverkar oss självklart negativt ur ett konkurrensperspektiv.
Svensk basindustri har en mängd unika krav på sina produktionslösningar där inte bara konkurrenssituationen påverkar. Ofta är utrustningen utsatt för en miljö som ställer stora krav på kvalitet och sinnrika lösningar och många av de rörelser som behövs, skapas med tryckluft s.k. industripneumatik. Här finns en stor potential att skapa en förbättrad driftsäkerhet i produktionen, ökad produktivitet och samtidigt spara energi och därmed minska utsläppen av CO2.
Vad är det då som automatiseras? Många monotona och tråkiga jobb försvinner samtidigt som kraven på kompetens ökar och därmed ger jobb som är betydligt mer kvalificerade. Tidskrävande jobb som behöver mycket arbetskraft är tacksamt att automatisera och detta görs också i hög grad. En mycket stor del av fabriksautomatiseringen sker med så kallad industripneumatik. En rörelse; linjär, vridande, gripande etc. skapas med hjälp av att man riktar tryckluft på rätt sida av en kolv i en cylinder. Skillnaden i tryck, mot andra sidan av kolven (differentialtrycket), åstadkommer rörelsen. Rörelser åstadkoms också i allt större omfattning av elektriska linjärenheter och ställdon.
Tekniken har utvecklats snabbt och även mycket komplicerade och precisa rörelser kan åstadkommas. Allt detta är en förutsättning för att automatisera fler och fler applikationer.
Automatisering inte bara i tillverkningsindustrin
Detta har hittills till stor del handlat om tillverkningsindustrin men automatiseringen berör alla typer av industrier och processer. Också på den administrativa sidan ökar automationsgraden. Här kan det t.ex. ske med en robot som i verkligheten är en programvara. Just nu handlar det mycket om RPA, Robotics Process Automation. Egentligen är det ett makro, precis som man gjort i Excel i många år, men nu ganska så mycket mer avancerat. Programvaran gör uppgifter på datorn som tidigare gjordes av människor; tangenttryckningar, musklick etc. I första hand handlar det om repetitiva och manuella arbetsuppgifter, t.ex. administrativa processer för ekonomi-, personal- och lönehantering m.m. RPA kan appliceras i alla miljöer och i alla system men ersätter inte människan utan kan snarast jämföras med en assistent, fast en virtuell sådan.
Enligt enMcKinsey-rapport ”Shaping the future of work in Europe’s digital front-runners”, som handlar om sambandet mellan teknik, produktivitet och sysselsättning, kommer BNP-tillväxten att till 1,2 % årligen att komma från automatisering med digital teknik, t.ex. RPA. De nio länder, ”front-runners”, som McKinsey tittat på ligger alla i norra Europa och hela Norden är med och jämförs med övriga Europa. Hypotesen är att pionjärerna och de som antar en ny teknologi tidigt har ett stort försprång jämfört med de som är mer saktfärdiga.
Ska vi ha en fortsatt ekonomisk tillväxt, jobba något färre timmar per arbetsdag och klara av att försörja en allt äldre befolkning, så måste produktiviteten höjas och det absolut bästa sättet att gör detta på är att automatisera! Detta gäller alla men kanske i synnerhet Svensk Basindustri.
Torbjörn Lundberg
VD, SMC Automation
