Nyheter

Kraftig minskning av ungtall – ökar risken för skador i skogen

Tallskogen minskar kraftigt i stora delar av södra Sverige. Det visar en analys som Skogsstyrelsen har gjort. I den nya ungskogen som nu växer upp är andelen tall bara en tredjedel jämfört med i den äldre skogen. I vissa län i Götaland saknas tallen nästan helt i den nya skogen och det ökar därmed risken betydligt för fler skador på skogen.
– Det här är första gången vi kan visa så tydliga siffror när det gäller den pågående omdaningen av skogslandskapet. Trots att vi varnat för denna utveckling ser situationen fortfarande allvarlig ut i Götaland och Svealand där den yngre tallen nästan är utrotad i vissa län. Vi behöver nu ta ett helhetsgrepp om detta för att inte skadorna på skogen ska öka, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
I analysen har Skogsstyrelsen jämfört hur mycket tallskog som finns i den medelålders och gamla skogen med i den ungskog som nyligen föryngrats efter avverkning. Därigenom får man en bild av den pågående förändring som just nu sker av skogens struktur. (Se cirkeldiagram nedan!)
Analysen visar att i Götaland är andelen tallungskog endast en tredjedel jämfört med skog över 5 meters höjd. I tallungskogen utgör tallen bara 8 procent jämfört med 25 procent i den äldre skogen. I några län finns det nästan ingen yngre tall alls. Även i Svealand sker förändringar. Där är andelen tall i ungskogarna två tredjedelar jämfört med i den äldre skogen. Det innebär alltså att tall är betydligt mer ovanlig i den skog som nu växer upp och det ökar risken för en rad skador på skogen.
Eftersom gran i många fall planteras istället, är det inte ovanligt att den sätts på torra marker som inte är anpassade för gran. Det ökar risken för både torkstress och angrepp av svamp och skadedjur som till exempel granbarkborre.
Tallen är också en viktig foderkälla för älgen och det innebär därmed också att den källan sinar och resulterar i ett högre betestryck på de ungtallar som finns kvar. Betesskadorna orsakar årligen miljardförluster för skogsbruket och kan bidra till att skogsägaren väljer gran före tall när ny skog planteras.
– Orsakerna till skillnader mellan den äldre och yngre skogen kan vara flera men särskilt oroade är vi av att tallskogen minskar på grund av ett hårt viltbete. Markägares rädsla att få sin skog uppäten bidrar till att fler väljer att föryngra med gran. Alltför många som kämpar med att behålla tallen får se den uppäten av älg och andra hjortdjur, säger Christer Kalén.
Det finns flera pågående initiativ för att få till en ändring. Några exempel:
Skogsstyrelsen arbetar med satsningen Mera Tall tillsammans med andra parter, som syftar till att samla markägare och jägare inom ett område för att ta ett gemensamt grepp.
I Götaland har Södra skogsägarna har nyligen dragit igång projektet Kraftsamling tall, där skogssektorn tar sitt ansvar i frågan.
Jägarförbundet har nyligen förtydligat sitt budskap om att tallskogen behöver bevaras för att nå en balans mellan foder och vilt.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen samverkar för att ta fram en handlingsplan för älg och kronhjort där tallfrågan kommer att vara en viktig del.
– Det är nu oerhört viktigt att dessa initiativ levererar en förändring, säger Christer Kalén.
I norra Sverige råder andra förhållanden. Där indikerar data snarare på den omvända situationen, nämligen att andelen tallskogar är högre i ungskogen än i den äldre skogen. Trots det finns även där stora problem med betesskador.
Bilden:
Tallungskog.
Foto: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen