Asken är i dag en starkt hotad art och risken finns att den blir utrotad. Nu efterlyser forskarna tips från allmänheten på vitala askar, som bär på en genuppsättning med större motståndskraft mot angreppen.
– Vi vet att det finns en stor genetisk effekt, och att det finns individer som är mer toleranta mot askskottsjukan än andra. Nu behöver vi allmänhetens hjälp för att hitta dem, säger Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk.
Lars-Göran Stener och Michelle Cleary, SLU, leder ett projekt, finansierat av Skogssällskapet, där det urval av resistenta askar som tidigare gjorts ska utökas med fler exemplar. Projektet är en del i den satsning för att rädda asken som engagerar forskare från Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet, och där Skogssällskapet har finansierat flera delar.
Genetisk bredd i urvalet viktigt
Sedan tidigare finns ett urval med resistenta askar, som forskarna hittat genom tips från allmänheten och från skogsbranschen. Gemensamt för dessa är att de står i trädgrupper med andra askar som är angripna. Men urvalet är för litet och behöver kompletteras.
– Vi behöver få in fler vitala askar så att vi har en så stor genetisk bredd i urvalet som möjligt, säger Lars-Göran Stener.
Inga askar är helt opåverkade av askskottsjukan, men en del individer har relativt sett väldigt lite synliga skador. Genom att klona dessa genom ympning kan varje exemplar testas under kontrollerade former.
– Efter sådana tester vet vi vilka askar som är de genetiskt mest motståndskraftiga exemplaren. Det är dessa som sedan ska användas i nya fröplantager för att ta fram vitala askplantor, säger Lars-Göran Stener.
Forskarna efterlyser nu tips från allmänheten på vitala askar.
– Det vi letar efter är friska exemplar som står tillsammans med andra askar som är angripna. Enstaka träd som är friska är svårare att bedöma, eftersom det inte är säkert att de blivit angripna av svampen. Både unga och gamla träd är intressanta.
Så skiljer sig en vital ask från en sjuk
Bedömningen av vitala träd görs bäst i juli och augusti, när trädkronans löv är fullt utvecklade. De askar som genetiskt sett skulle kunna vara motståndskraftiga mot askskottsjukan skiljer ganska tydligt ut sig från andra omgivande askar.
Så här känner du igen ett angripet träd:
Kronutglesning. Är trädkronan gles med döda grenar så är det ett tecken på askskottsjukan. Det syns tydligast under sommaren när löven är fullt utvecklade.
Epikorma skott. När grenarna i kronan dör skjuter trädet i desperation nya skott från topparna, vilket ger ett buskigt intryck. Det kan göra att trädet ser livskraftigt ut, men är tvärtom ett tecken på sjukdom.
Sår på trädstam och grenar. Såren behöver inte vara direkt orsakade av askskottsjukan, utan kan orsakas av olika rötsvampar, men är ett tecken på att trädets försvar är nedsatt.
Vissna löv på grenarna.
– Vi bedömer att färre än 5 % av de svenska askarna har en bra genetisk motståndskraft. De träd vi är intresserade av skiljer ut sig relativt tydligt från övriga askar främst utifrån kronutglesning och frekvent utveckling av nödskott – så kallade epikorma skott, säger Lars-Göran Stener.
Bilden:
Asken, med dess sågtandade och parbladiga löv, är ett av de sista träden i vårens lövsprickning.
Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet
