Med hjälp av en förprogrammerad drönare som utrustats med värmekamera går det att få en bättre koll på antalet älgar i skogen. Det visar ett unikt försök som Skogsstyrelsen gjort inom det stora brandområdet i Västmanland. Den nya inventeringsmetoden kan bli ett viktigt redskap för att få ned antalet skador av viltbete på skogen som årligen orsakar miljardförluster för skogsnäringen.
– Det här visar att vi med modern teknik kan genomföra lokala inventeringar av älg och andra hjortdjur. Därmed kan vi få mer kunskap om var och hur insatserna ska sättas in för att minska betestrycket i skogen, säger Annette Eilert, verksamhetsutvecklare vid Skogsstyrelsen.
Som ett led i att öka kunskapen om hur hjortdjur söker föda i landskapet och samtidigt utforska nya användningsområden för drönare, valdes att göra en metodtest av viltinventering med hjälp av drönare försedd med värmekamera. Ett fåtal liknande försök har gjorts tidigare men för första gången har tekniken nu testats som inventeringsmetod. Metodiken är utvecklad inom Skogsstyrelsen, testad i skogen och nu utvärderad.
Drönaren programmerades att flyga i stråk över 10 hektar stora rutor, både i mörker och på dagtid. Med hjälp av värmekameran registrerades hjortdjurens värmesignaturer. Det var relativt enkelt att skilja på älgar och rådjur. Totalt inventerades 330 hektar.
– Tekniken har potential att bli ett komplement till de mer traditionella metoderna vi har för viltinventering, spillningsinventering och inventering med flygplan. Det blir också påtagligt för de som förvaltar viltet lokalt var djuren finns och hur de fördelar sig i landskapet och hur många de verkligen är, säger Katrin Magnusson, verksamhetsutvecklare på Skogsstyrelsen.
Med metoden går det också att göra ekonomiska vinster, drönare är billigare än traditionell flyginventering. Markägaren kan dessutom själv lära sig tekniken och genomföra täta inventeringar på bara några timmar och därmed få ett underlag snabbt.
Inventeringen är en pilotstudie och det finns behov av utveckling för att även kunna användas där det finns äldre skog med tätare krontak än i brandområdet där testet gjordes. Drönarens begränsande batteritid men också gällande regelverk gör att metoden i nuläget är begränsad till mindre arealer.
Resultatet av själva inventeringen kommer att presenteras senare.
Bilden:
I pilotstudien användes en drönare försedd med värmekamera.
Foto: Skogsstyrelsen
