Under EU Industry days i Bryssel anordnade Teknikföretagen tillsammans med det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030 och European Factories of the Future Reserach Association (EFFRA) ett välbesökt seminarium som fokuserade på vikten av PPP-modellen (Public private partnerships) för EU:s forskning och utveckling, innovation och konkurrenskraft.
Man uppmärksammade att det offentliga och även EU-kommissionen har en otroligt viktig roll i att stimulera och accelerera innovation. Modellen har genom lyckade projekt hjälpt bygga konkurrenskraft inom industrin.
Medverkande i panelen:
- Moderator: Cecilia Warrol, programchef Produktion2030/Teknikföretagen
- Harri Kulmala, vd DIMECC, Finland
- Joaquim Menezes (IBEROMOLDES) – ordförande EFFRA
- Silvia de la Maza, teknisk chef Innovalia, Spanien
- Johan Harvard, deputy director, Näringsdepartementet
- Botond Kadar, senior forskare vid Computer and Automation Institute, Ungern Academy of Sciences Hungary
Det diskuterades kring vikten av PPP-modellen för länders och regioners välfärd, det finns ingen liknande modell som möjliggör samarbete mellan små och stora företag. Cecilia Warrol, programchef för det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, modererade samtalet och öppnade seminariet med att fråga om utmaningar kring modellen när det kommer till att sätta en gemensam agenda.
Harri Kulmala menar att den största utmaningen i denna typ av modell är att få till kontinuerligt fortsatt arbete efter projektavslut. Det finns även en kommunikativ utmaning i att lyfta berättelser från olika projekt. Man måste rikta berättelserna till en bred målgrupp och fokusera på tydliga resultat från samverkan.
För att engagera fler små och medelstora företag i denna typ av samarbete måste projekten ligga relativt nära kommersialisering. Det i sin tur ställer höga krav på avtalsmallar då samarbetet lätt kan involvera känsligt material, det uppkom förslag om att skapa en arena för att förenkla denna typ av samarbeten.
En annan åsikt som panelen var överens om är vikten av heterogena grupper som kan korskopplas. Innovationsnivån är hög i heterogena grupper, det är därför viktigt att investera i dessa projekt. PPP-modellen är en möjliggörare för mer heterogena grupperingar som i sin tur leder till marknadsnära innovationer.
Silvia de la Maza poängterar vikten av att sätta upp ett system och tydlig handbok för användning av resultatet som pionjärer, de som ligger i framkant utvecklingsmässigt, skapar. Pionjärernas resultat ska i nästa led användas för att utbilda de företag som inte har möjlighet att engagera sig i projekt.
PPP-modellen har fungerat som en öppen plattform i tio år, Cecilia Warrol ställde frågan om vi har samlat rätt aktörer under denna tid? Joaquim Menezes menar att det finns en god bas. Johan Harvard menar att eftersläpande företag är en viktig målgrupp. Det finns många företag som inte är på tårna när det gäller innovation och digitalisering. Det gör att de halkar onödigt långt efter i den digitala transformationen.
Botond Kadar berättar att man i Ungern infört ett nationellt program för eftersläpande företag som ligger efter i utvecklingen. De kan besöka fabriker som är i framkant och medverka vid workshops och utbildningar för att ta del av den digitala transformationen. Här diskuterar panelen om att den geografiska spridningen av företag kan skapa en splittrad känsla och det är därför viktigt att sprida budskapet och samverka genom goda ambassadörer.
Panelen är överens om att det inte finns en enkel lösning, det krävs engagemang för att skapa nya lösningar och innovationer. Det finns inte bara en modell som passar alla, utan PPP-modellen måste var flexibel för att få med rätt aktörer i samverkan beroende på utmaningen man vill lösa. Det är viktigt att de aktörer som är med i projekt har starka incitament att projektet lyckas och därför deltar aktivt.
