Svensk skogsindustri har utvecklats väl under 2018 med rekordhöga exportpriser. Den globala konjunkturen har vänt neråt, men skogsindustrin förväntas gynnas av en ökad efterfrågan av hållbara material och produkter, en trend som är starkare än den ekonomiska konjunkturen.
I årets första marknadsrapport från Skogsindustrierna redogör branschorganisationens marknadsanalytiker för utvecklingen och läget för skogsindustrin och dess delbranscher sågverks-, massa- och pappersindustrin.
Chefsekonom Kerstin Hallsten ser en tydlig avmattning av konjunkturen i Sverige och globalt:
– Nedgången i BNP-tillväxten är större än vad många väntat. I skogsindustrin kan vi se tecken på avmattningen genom något minskade exportvolymer.
Samtidigt låg priserna på skogsindustrins produkter kvar på en hög nivå under 2018, med rekordnivåer under tredje kvartalet. Priset på pappersmassa var 30 procent högre jämfört med tredje kvartalet 2017, för att ta ett exempel.
– Uppgången kan kopplas till den tidigare förstärkningen av den internationella konjunkturen. Under fjärde kvartalet föll priserna tillbaka något, säger Kerstin Hallsten.
Konsumtionen av sågade trävaror ökade globalt under 2018, om än med något lägre tillväxttakt än tidigare år.
– Även om vi fortfarande väntar på decembersiffrorna kan vi konstatera att 2018 var ett rekordår för sågverken med minst två miljarder högre exportvärde än förra året, säger Magnus Niklasson, analytiker på Skogsindustrierna.
Produktionsvolymerna för den svenska skogsindustrin var i stort sett oförändrade under 2018. Framöver bedömer Skogsindustrierna att produktionen i massa- och pappersindustrin kommer att öka till följd av de senaste årens kapacitetsutbyggnad i kombination med växande efterfrågan på förnybara material. Även för sågverken ser framtiden ljus ut. Tillväxten har mattats av, men träkonsumtionen växer fortfarande både i Europa, USA och Kina.
– Den starka medvetenheten om klimat- och hållbarhetsfrågor har lett till ett strukturellt skifte med en ökad efterfrågan på förny- och återvinningsbara produkter med låga koldioxidavtryck, säger Kerstin Hallsten.
De hot Skogsindustrierna ser för en gynnsam utveckling ligger framför allt i osäkerheten kring framtida råvaruförsörjning.
– Det är framförallt bristen på politiska beslut som ligger bakom oron. Förutsättningarna att bedriva ett hållbart skogsbruk måste vara förutsägbara. Ljusglimtar finns dock i Januariavtalet där partierna pekar ut att man vill verka för en utveckling av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi, säger Kerstin Hallsten.
Det är även av vikt att satsningar på forskning ökar och att det offentliga bidrar med finansiering. På så vis kan investeringsrisken delas, vilket kan påskynda övergången till en cirkulär bioekonomi.
Eftersom 10 procent av skogsindustrins export går till Storbritannien är Brexit en annan källa till oro.
– Här grundar sig oron snarast på om det uppkommer stora negativa effekter på brittisk ekonomi till följd av EU-utträdet. Men vi förväntar oss att Storbritannien fortsätter att vara en viktig marknad för svensk skogsindustri. Vi har en relativt stark position på den brittiska marknaden jämfört med andra exportländer. Till exempel utgör svensk export av trävaror nära trettio procent av Storbritanniens konsumtion av trävaror, säger Kerstin Hallsten.
Chefsekonom Kerstin Hallsten ser en tydlig avmattning av konjunkturen i Sverige och globalt:
– Nedgången i BNP-tillväxten är större än vad många väntat. I skogsindustrin kan vi se tecken på avmattningen genom något minskade exportvolymer.
Samtidigt låg priserna på skogsindustrins produkter kvar på en hög nivå under 2018, med rekordnivåer under tredje kvartalet. Priset på pappersmassa var 30 procent högre jämfört med tredje kvartalet 2017, för att ta ett exempel.
– Uppgången kan kopplas till den tidigare förstärkningen av den internationella konjunkturen. Under fjärde kvartalet föll priserna tillbaka något, säger Kerstin Hallsten.
Konsumtionen av sågade trävaror ökade globalt under 2018, om än med något lägre tillväxttakt än tidigare år.
– Även om vi fortfarande väntar på decembersiffrorna kan vi konstatera att 2018 var ett rekordår för sågverken med minst två miljarder högre exportvärde än förra året, säger Magnus Niklasson, analytiker på Skogsindustrierna.
Produktionsvolymerna för den svenska skogsindustrin var i stort sett oförändrade under 2018. Framöver bedömer Skogsindustrierna att produktionen i massa- och pappersindustrin kommer att öka till följd av de senaste årens kapacitetsutbyggnad i kombination med växande efterfrågan på förnybara material. Även för sågverken ser framtiden ljus ut. Tillväxten har mattats av, men träkonsumtionen växer fortfarande både i Europa, USA och Kina.
– Den starka medvetenheten om klimat- och hållbarhetsfrågor har lett till ett strukturellt skifte med en ökad efterfrågan på förny- och återvinningsbara produkter med låga koldioxidavtryck, säger Kerstin Hallsten.
De hot Skogsindustrierna ser för en gynnsam utveckling ligger framför allt i osäkerheten kring framtida råvaruförsörjning.
– Det är framförallt bristen på politiska beslut som ligger bakom oron. Förutsättningarna att bedriva ett hållbart skogsbruk måste vara förutsägbara. Ljusglimtar finns dock i Januariavtalet där partierna pekar ut att man vill verka för en utveckling av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi, säger Kerstin Hallsten.
Det är även av vikt att satsningar på forskning ökar och att det offentliga bidrar med finansiering. På så vis kan investeringsrisken delas, vilket kan påskynda övergången till en cirkulär bioekonomi.
Eftersom 10 procent av skogsindustrins export går till Storbritannien är Brexit en annan källa till oro.
– Här grundar sig oron snarast på om det uppkommer stora negativa effekter på brittisk ekonomi till följd av EU-utträdet. Men vi förväntar oss att Storbritannien fortsätter att vara en viktig marknad för svensk skogsindustri. Vi har en relativt stark position på den brittiska marknaden jämfört med andra exportländer. Till exempel utgör svensk export av trävaror nära trettio procent av Storbritanniens konsumtion av trävaror, säger Kerstin Hallsten.
