Askskottsjukan breder ut sig och asken klassas numera som akut hotad. I ett projekt som Skogssällskapet finansierat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ger genetiskt material och modern teknik hopp om tempoökning i räddningsaktionen – ett arbete som är en ständig kamp mot klockan.
Resultaten från forskningsprojektet ökar möjligheterna att rädda asken som skogs-, park- och stadsträd. Med hjälp av genetiskt material från askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan försöker forskarna skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden.
– Vi har konstaterat att det finns individer med motståndskraft i askpopulationen och har tagit några kritiska första steg som lägger grunden för kommersiell förädling och försäljning av motståndskraftiga askar, säger Michelle Cleary, forskare vid SLU i Alnarp.
Den ena delen av projektet handlar om traditionell urvalsförädling. Genom att ympa på kvistar från friska träd på rotstockar av ask, och sedan plantera ut dem i fält, räknar forskarna med att på sikt få fram ett odlingsmaterial som håller för förökning av friska askar i framtida fröplantager. Ett problem är att denna traditionella form av växtförädling tar lång tid.
Ett sätt att snabba på urvalsarbetet är att istället välja ut askar med hjälp av modern teknik för kartläggning av kemiska markörer hos träden. Metoden kallas FT-IR-spektroskopi (Fourier-Transform Infrared Spectroscopy) och gör det möjligt att avgöra om ett enskilt träd är känsligt eller motståndskraftigt mot en viss sjukdom.
I den andra delen av projektet som Skogssällskapet finansierat ville forskarna därför kartlägga just de kemiska mönster som skiljer askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan från dem som är känsliga. Michelle Cleary är förhoppningsfull när det gäller FT-IR-spektroskopi som vapen i kampen mot askskottsjukan.
– Tekniken kan användas på landskapsnivå för att hitta motståndskraftiga askar till klart lägre kostnad än vid traditionellt urval. Den öppnar också för möjligheten att utveckla avancerade instrument, till exempel en handhållen apparat som gör det möjligt att på plats analysera enskilda träds egenskaper.
Bilden:
Forskaren Michelle Cleary i den skyddade miljön i växthuset där odlingsmaterial från resistenta askar ympas på rotstockar för att sedan planteras ut efter ett år.
Foto: Göran Ekeberg
