Nyheter

Framtidens dricksvattenproduktion

Som konsument kan man vara trygg med dagens dricksvatten som levereras av de kommunala vattenverken. Samtidigt sker en kontinuerlig forskning för framtiden och för framtidens vattenrening. Branschorganisationen Svenskt Vatten är mycket engagerad och bidragande till forskning för att vi ska fortsätta att ha ett mycket bra dricksvatten i Sverige.

– Det är viktigt att känna sitt råvatten och göra sin egen riskanalys av vattnet som man levererar till kunderna, berättar Daniel Hellström, utvecklingsledare på Svenskt Vatten. DRICKS är ett viktigt projekt som drivs av Chalmers, Göteborgs Universitet och de svenska kommunerna. Målet är en forskning som ska bidra till ett säkert och hälsosamt dricksvatten i hela systemet från råvatten till tappkranen.

Nytt läge för Sverige

Kunskapen om vårt vatten utvecklas ständigt där kemiska ämnen och risker står i stort fokus. PFAS-ämnen där brandövningsplatser är viktiga punktkällor för spridning av högfluorerade ämnen har också använts i industri- och vid tillverkning av konsumtionsvaror och produkter. De har en extremt hög kemisk och fysikalisk stabilitet. De flesta vattenreningsmetoderna som finns i dag klarar inte att avlägsna PFAS-ämnen.

Producenterna av vatten är mycket angelägna om att få fram snabba analyser av både smittoämnen och kemiska ämnen.

– Membrantekniken är på frammarsch i Sverige, säger Daniel Hellström. Utvecklingen sker kontinuerligt och kommer storskaligt med Lackarebäcks vattenverk i Mölndal, som försörjer en stor del av Göteborg med dricksvatten, samt Kvarnagårdens vattenverk som försörjer Varberg och Falkenberg. De har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att optimera membranprocessen utifrån sina förhållanden och förutsättningar.  

Det är ett nytt läge för Sverige när det gäller vattensituationen. I vissa delar av Sverige är det brist på vatten. Och i flera kommuner, bl a i Stockholm, slog man i taket när det gäller produktionskapaciteten under maj månad 2018.

– Man står nu i ett läge där kapaciteten måste ökas samtidigt som man inte vet om efterfrågan på vatten kommer att vara beständig eller kanske minska. Det gäller här att hushålla med vatten. Vad fungerar ur kommunikationssynpunkt och vilka olika styrmedel fungerar är viktiga frågor. I Sverige har vi inte arbetat med dessa frågor, däremot finns det internationell forskning i ämnet. Önskvärt vore studier utifrån ett svenskt perspektiv.

Framtidens robusta dricksvattenproduktion

För att säkra framtidens dricksvattenproduktion är det av stort intresse att få fram olika alternativ till den konventionella rening som i dag används. En pilotstudie har därför genomförts av råvattnet från östra Mälaren i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall och kommunalförbundet Norrvatten. Här produceras dricksvatten till cirka 2 miljoner invånare i Stockholmsområdet. Projektet genomförs med finansiering från Svenskt Vatten Utveckling.

I pilotanläggningen användes suspenderat jonbyte och filtrering genom ett keramiskt mikrofilter med ozonering och direktfällning som förbehandling följt av ett filter med granulerat aktivt kol (GAC). Resultatet visar att suspenderat jonbyte är en lovande reningsteknik för att ta bort naturligt organiskt material (NOM). Däremot var det driftproblem med det keramiska mikrofiltermembranet. Ozonering var effektivt som barriär mot de flesta läkemedelsrester i råvattnet, medan effekten på PFAS var begränsad.

Resultaten som man kom fram till visar att det är, som vi beskrev inledningsvis, mycket viktigt att känna sitt råvatten. De olika processerna visar på olika resultat, bättre eller sämre beroende på råvattnets kvalitet.

God vattenkvalitet även i framtiden

– De flesta vattenverk i Sverige står inför många och stora utmaningar. Detta beror i första hand på att majoriteten av vattenverken är gamla och i behov av upprustning och dels på förändrad råvattenkvalitet samt också ökade krav på dricksvattenkvalitetens renhet. Förekomsten av kemiska och mikrobiologiska föroreningar har ökat i råvattentäkterna. Tillsammans med ökade krav på dricksvattenkvaliteten är det en utmaning för dricksvattenproducenterna i Sverige. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi har ett mycket bra vatten i Sverige men vi måste också vara förberedda på förändringar och ständigt forska för att kunna möta nya utmaningar för att också kunna behålla den goda kvaliteten även i framtiden, säger Daniel Hellström.

Den 23 till 24 oktober sker den Nationella Dricksvattenkonferensen i Västerås i år. Under två dagar kan man få inblick i både nyheter, lagstiftning, direktiv och forskning.