Digitaliseringen är avgörande för att den svenska industrin ska behålla konkurrenskraften internationellt. I sammanhanget bör det noteras att vår industri står för 77 procent av exporten. Sverige har en position som måste behållas och helst även stärkas. Frågan hur vi ska undvika att bli omkörda av länder som digitaliserar och robotiserar ännu mer.
Digitaliseringen kräver ny och ung kompetens för att industrin ska klara framtiden. Men hur lockar man då ungdomar till något som låter så torrt som industriell automation?
– Att vara tekniknörd är kanske inte så nördigt längre, snarare har det blivit lite hipp. Allt tal på senaste tiden om Big Data och Internet of Things har gjort att det verkar lite mer coolt och häftigt att jobba med digitalisering, även inom industrin, säger Therese Hazelius, vd för branschföreningen Svensk Automation.
Industrin behöver förresten inte enbart programmerare och utpräglade tekniker. Digitaliseringen öppnar helt nya affärsmöjligheter. En försäljare på ett ”väl digitaliserat” företag behöver inte nödvändigtvis vara duktig på teknik, kanske bättre på marknadsföring.
– Men visst, det är ett jättebekymmer att locka unga till industrin. Det behövs nya krafter i alla led, fortsätter Therese Hazelius. I vår förening arbetar vi sedan flera år för att få upp intresset.
Hon nämner samarbete med YH-utbildningen till automationsingenjör. Här hjälper man skolorna att uppdatera och kvalitetssäkra kursinnehållet. YH lockar dem som vill ha en snabb utbildning efter gymnasiet och som inte är inställda på en hård teoretisk utbildning till civilingenjör. Det är viktigt att ungdomar på gymnasierna får kännedom om möjligheterna med YH.
På stora mässor som NordBygg och Scanautomatic & ProcessTeknik ordnas bland annat ungdomsdagar, tjejluncher och studentdagar. Det är viktigt att arrangörerna bjuder in högstadie- och gymnasieelever och då inte bara från de tekniska linjerna.
– Vi fungerar ibland som stöd på sådana arrangemang, men önskade att vi hade mer resurser centralt för att attrahera ungdomar till industrin, säger Therese Hazelius. Bland våra medlemsföretag, som ABB och Regin, finns många som gör insatser lokalt och regionalt.
För att industrin ska klara sitt behov kanske inte de vanliga utbildningskanalerna räcker till. Företaget Academic Work erbjuder 12 veckors intensivkurser som skräddarsys enligt behovet hos en viss kund. Denna är ett industri- eller industristödjande företag. Utbildningen är eftergymnasial och med höga inträdeskrav. Efter godkänd kurs garanterar kunden ett års anställning.
– Upplägget ger två fördelar, dels ett attraktivt erbjudande om en snabb kurs för eleverna, dels att kunden får medarbetare med exakt de kunskaper som behövs, säger Therese Hazelius.
Korta kurser som varvar teori med praktik ”Hands on” kan vara bra, men de längre civilingenjörslinjerna behövs också.
