– Det är en glädjande utveckling eftersom det råder generell brist på gamla, grova träd i våra produktionsskogar. Förutom att flera av dessa träd utgör boträd för fåglar gynnas även en rad andra arter bland trädlevande mossor, lavar och vedlevande svampar, säger Jan Bengtsson, naturvårdsspecialist vid Skogsstyrelsen.

Volymen hänsynsträd och död ved på marken (så kallade lågor) som lämnas kvar vid avverkning ligger på runt 6,5 skogskubikmeter och ökar därmed något. Det är framför allt tall och björk som lämnats som hänsynsträd i samband med föryngringsavverkning. I genomsnitt lämnades 3,5 tallar per hektar och 3,3 björkar per hektar. Övriga trädslag utgjorde var för sig ett lägre antal.

Det finns ett tydligt samband mellan dimension och antal vad gäller lämnade hänsynsträd. Det lämnas färre grova träd och fler klena träd i samband med föryngringsavverkning.

Volymen lämnad hård död ved ökar. De senaste resultaten visar att lämnad hård död ved skattas till 5,7 skogskubikmeter per hektar. Generellt för volymen lämnad död ved är att den ökar med hårdhetsgraden på veden.

– Mängden död ved är i dagens skogar onaturligt låg. Närmare hälften av de så kallade rödlistade arterna är mer eller mindre beroende av den döda veden. Därför är det bra att mängden död ved ökar eftersom det på kort och lång sikt kommer att gynna de arter som är beroende av den, säger Jan Bengtsson.

De ytor som lämnas i samband med föryngringsavverkning är framförallt trädgrupper, hänsynskrävande biotoper och skyddszoner. I de tre senaste årens inventeringar har arealen hänsynskrävande biotoper och skyddszoner ökat något, från att innan dess ha haft en nedåtgående trend.

Resultaten kommer från en inventering som Skogsstyrelsen gör när föryngringsåtgärderna är genomförda vilket innebär att de senaste resultaten avser avverkningar gjorda under perioden 2006/2007 – 2008/2009. Undersökningen avser i första hand mängden lämnade fristående hänsynsträd och mängden död ved som lämnats eller tillskapats.