Utnyttjande av data kan ge vattenverk stora vinster i kampen mot läckage. Men en majoritet av höga chefer och driftsansvariga i vattenbranschen säger att de huvudsakligen använder sina vattenmätare till en sak: nämligen för att fakturera konsumenterna.
Trots att utbredningen av moderna digitala vattenmätare har ökat snabbt de senaste åren så är det fortfarande få i Sveriges vattenförsörjningssektor som utnyttjar den stora potentialen i att använda data för att identifiera och förebygga förlust och läckage.
En undersökning som utfördes bland allmännyttiga vattenbolag av det danska mätteknikföretaget Kamstrup i slutet av 2017 visar att 54 procent av de tillfrågade säger att de använder data från sin vattenmätningsutrustning för ”billing” – det vill säga förbrukningsfakturering.
Endast 13 procent uppger i undersökningen att de också använder data för att identifiera läckage och vattenförlust. Och det är synd, säger Jan Eriksson, Sales Manager hos Kamstrup i Sverige.
Som ansvarig för Kamstrups försäljning i Sverige och kontakt för vattenförsörjningssektorn har han en ingående kunskap om företagets mångåriga arbete med att utveckla alltmer avancerade fjärravläsnings- och analyssystem till vattenbolagen. Samarbetet sker i nära samarbete med flera skandinaviska vattenförsörjningsföretag.
Kamstrup har dragit fördel av dessa samarbeten för att utveckla en sofistikerad analysplattform baserad på frekvent insamling av mätdata. Erfarenheterna visar att man kan ringa in och lösa konkreta läckageproblem i en lokal del av ett vattenförsörjningsområde långt mer effektivt och med färre omkostnader än med några av de andra kända metoderna.
Kamstrups dataanalytiker menar att om man använder dessa frekventa data på rätt sätt kan vattenbolagen uppnå nya, attraktiva möjligheter – till exempel för att visa exakt var i nätverket man har sina läckageproblem.
Användningen av denna kunskap och nya analysverktyg kan spara mycket pengar. För många vattenbolag är det ofta en dyr process att kartlägga var läckagen finns i ett stort gammalt ledningsnät.
Nya analysverktyg baserade på frekventa mätningar kan å andra sidan göra att ett vattenförsörjningsföretag lär känna sitt eget distributionsnät – utan några större kostnader för utredningar och grävarbeten.
– Det handlar egentligen bara om att mäta hur mycket vatten man pumpar ut till konsumenterna och hur stor förbrukning som mäts via vattenmätarna i hushållen. Vår analysplattform identifierar vattenförlusten när det finns skillnader mellan de två och hjälper till att avgränsa var i distributionsnätet vattenförlusten finns, säger Jan Eriksson.
Han förklarar emellertid att det i praktiken tidigare har varit svårt för vattenverken att göra denna beräkning, då de bara samlat in mätdata ett par gånger om året – vanligtvis via konsumenternas rapportering.
– Det traditionella arbetssättet ger få och oprecisa data, som bara kan användas för avräkning. Med mer frekventa data kan man med mycket större precision analysera hur stor vattenförlusten är och var den förekommer i nätet. Den nya kunskapen kan visa sig vara värt mycket pengar för vattenbolagen.
Trots det har dessa möjligheter först under senare år på allvar börjat vinna fotfäste ute hos vattenverken.
– Vår undersökning visar att en majoritet fortfarande uppfattar smart vattenmätning som en fråga om fakturering. Men potentialen är stor, och de vattenverk som redan har smarta mätare installerade hos konsumenterna kommer enkelt och effektivt att kunna uppgradera sin övervakning av nätverket för att motverka förlust. Och generellt sett kan vattenverken skörda många fördelar genom att utnyttja de nya möjligheterna till dataanalys bättre, säger Jan Eriksson.
