Att återanvända värme som bildas i vårt samhälle är både ekonomiskt lönsamt och miljövänligt. Tekniken har funnits länge – fjärrvärme har använts som distribution av värme i flera hundra år. Men det finns otroligt mycket mer att förbättra och utveckla inom fjärrvärmetekniken.
Sverige, som är världsledande inom fältet, bör bli bättre på att exportera kunskaperna till vår omvärld. Det menar en av forskningsfältets huvudpersoner, fjärrvärmeexperten Sven Werner, som är professor på Högskolan i Halmstad.
– Fjärrvärme innebär en stor samhällsekonomisk vinst. Om Europa år 2050 har lika mycket fjärrvärme som Sverige har nu, skulle den långsiktiga vinsten vara uppskattningsvis 1 000 miljarder kronor per år, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.
Sven Werner blev professor vid Högskolan i Halmstad 2007, och har jobbat hela sitt professionella liv med fjärrvärme. Nu ska han gå i pension – men tänker fortsätta att bidra till utvecklingen av fjärrvärme.
– Jag ska forska i ytterligare ett par år. Vi är inne i en mycket spännande period nu när flera av forskningsgruppens resultat har fått internationellt genomslag. Ett exempel är forskningsprojektet Heat Roadmap Europe där vi tillsammans med danska kollegor har bidragit med att sprida kunskap om fjärrvärme. Det har bland annat lett till att EU har tagit fram en helt ny värmestrategi baserat på våra forskningsresultat.
Senaste nytt: forskningsresultat i tidskriften Energy
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel skriver Sven Werner och hans doktorand Helge Averfalk om vilka tekniska förbättringar som bör göras för att anpassa fjärrvärmesystem till framtidens marknadsförhållanden. Artikeln finns tillgänglig digitalt redan nu, och den publiceras i tryckt form den 15 februari.
Fjärrvärme innebär återvinning
De första moderna fjärrvärmesystemen byggdes i USA i slutet av 1800-talet och var ångbaserade. New York Citys fjärrvärmenät från den tiden är fortfarande i drift. Den tekniska utvecklingen har sedan dess tagit stora kliv framåt, och idag varierar värmekällan. Det som är gemensamt för alla fjärrvärmesystem är att det bygger på att distribuera en redan skapad värme – på så sätt är det värme som återanvänds.
– Det finns så otroligt mycket värmeöverskott i vårt samhälle som man kan använda en gång till. Genom fjärrvärmesystem kan bostadsområden värmas upp med värme som annars hade gått till spillo från till exempel kraftverk, avfallsförbränningsanläggningar, industrier, datacentraler och krematorier. Det gäller bara att vara värmedetektiv och hitta värmen för att ta till vara på den, förklarar Sven Werner.
Fjärrvärme är mest effektivt i täta städer, medan värmepumpar är att föredra i glesa områden. Det största värmespillet sker i förgreningar, det vill säga i de mindre rören. Stora rör, som till exempel från en industri till en stad, har väldigt lite värmespill och är därför effektiva vid fjärrvärme.
Sverige leder – men måste sprida kunskapen
– Sverige ligger väldigt långt fram i utvecklingen av fjärrvärme, men vi är dåliga på att berätta om det. Det finns en otrolig potential i fjärrvärme och det är en nödvändig del i framtidens hållbara samhällen, förklarar Sven Werner.
Förutom att vi kan bli bättre på att exportera vår kunskap om fjärrvärme till andra länder, kan vi även här i Sverige bli ännu bättre på att utveckla fjärrvärmetekniker och system. Det som krävs är den så kallade fjärde generationens fjärrvärmesystem, något som framför allt kan införas i nya bostadsområden som byggs. Sven Werner nämner till exempel den nya stadsdelen Västerport i Varberg, där man faktiskt kan värma hela området med återanvänt värmeöverskott från det närliggande pappersbruket.
– Vi kan också bli bättre på att ta tillvara förnyelsebar energi. Överskott som bildas från vindkraftverk eller solceller kan tas in i fjärrvärmesystemet med stora elpannor eller värmepumpar.
Foto: Ida Fridvall
