Idag publicerar Söderenergi en ny rapport som visar att samhället sparar stora belopp på energiåtervinning av avfall. Förbränningen ersätter klimatpåverkande fossila bränslen och minskar spridningen av miljögifter, samtidigt som den levererar el och fjärrvärme.
Energiutvinning ur material som inte lämpar sig för materialåtervinning eller som annars hade deponerats ger miljömässiga och ekonomiska vinster. En ny samhällsekonomisk analys som 2050 Consulting gjort på uppdrag av Söderenergi visar att hanteringen av förorenat avfall sparar samhället stora belopp.
– I den bästa av världar skulle tungmetaller och andra miljögifter inte användas alls, men det kan tyvärr inte avfallsbranschen åstadkomma. De farliga ämnena sätts på marknaden av varuproducenter och den fortsatta spridningen stoppas upp av oss. Vi kan inte blunda för fakta när vi nu har analysen. I avvaktan på ett ordentligt producentansvar och andra politiska reformer för en mer cirkulär ekonomi ger därför avfallsförbränning samhället en stor miljötjänst, säger Karin Medin, vd för Söderenergi.
Söderenergi hanterar ungefär 1 miljon ton avfallsbränsle årligen. Detta är förorenat med drygt 106 ton hälso- och miljöfarliga tungmetaller såsom exempelvis arsenik, bly och kadmium. Genom förbränningen samlas miljögifterna i askan som sedan kan tas om hand på ett miljösäkert sätt. Om dessa föroreningar istället får läcka från deponier eller fortsätta cirkulera i samhället kan de ge upphov till miljö- och hälsoskador på mellan 189 miljoner och 3,5 miljarder kronor årligen. I och med den energiåtervinning som Söderenergi utför kan 99,97 procent av tungmetallerna tas om hand och avskiljas från vidare kontakt med människor och miljö.
I Europa deponeras årligen 100 miljoner ton avfall, vilket skadar hälsa och miljö, exempelvis genom utsläpp av den aggressiva växthusgasen metan. Samtidigt ger förbränningen fjärrvärme och el som ersätter fossila energikällor med långt större klimatpåverkan. Nettoeffekten av detta är utsläppsminskningar på cirka 800 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket ger en total samhällsekonomisk nytta på 907 miljoner kronor per år, enligt Trafikverkets rekommendation för värdering av växthusgaser.
– Rapporten visar att svensk energiåtervinning kan skapa miljönytta genom att ta hand om avfall från andra länder. När avfallet används som energiresurs ger det klimatnytta och ökad kontroll av miljögifter. Den miljötjänsten är värdefull. Genom att samtidigt ställa miljökrav på avfallet stimuleras ökad sortering och materialåtervinning, säger Karin Medin.
Foto: Robert Erixon/Länsstyrelsen Västerbotten
Redaktionen
